Den gamla bergsmanskulturen var ett kooperativt system för bergsbruk och masugnsdrift som inrättats redan under medeltid. Det kunde vara flera byar som gick samman och byggde en hytta. Det blev så att bergsmännen bröt järnmalm och drev masugnar och producerade tackjärn till bruken, som framställde det viktiga stångjärnet. 
Bergsmansbyarna består av timmerhus, uppresta litet hipp som happ, på något avstånd från den gemensamma hyttan. Bergsmannens arbete följde bondeårets rytm. När han bärgat de oftast magra skördarna efter sommarens arbete med jordbruket var det dags att tänka på skogen och malmbrytningen. Malmen bröts genom tillmakning ända in på 1800-talet. Genom att elda mot berget blev det skört och kunde spettas loss.

När bergshanteringen dyker upp i de äldsta privilegiebreven tycks den redan relativt väl organiserad. Kanske hänger det samman med att den tar form under den stora lagstiftningens tid – den äldsta lagen, Västgötalagen, skrivs ned omkring 1220. Tidigt försökte staten av allt att döma hävda gruvorna som sin egendom. Gustav Vasa åberopar äldre handlingar när han skriver att "All malmberg i Sverige lyda till Sveriges krona".
Med privilegiebreven från 1300-talet gav man bergsmännen rätt att utnyttja gruvorna under bestämda villkor och dit hörde att betala en del av produktionen i skatt. Samtidigt slapp bergsmännen annan skatt och i privilegierna för Kopparberget och Åtvidaberg dyker för första gången ordet "bergsfrälse" upp. Områden med bergshantering fick sin egen lagstiftning som delvis starkt skiljde sig från landskapslagarna, dit hörde "täktekarlsrätten" – man hade rätt att fritt röja, odla och bygga på mark i närheten av gruvan och sedan lämna den i arv.

Norbergs bergslag är en av de äldsta platserna för järnmalmsbrytning i Sverige. Under 1100-talet startar verksamhet och under 1200-talet är det en blomstrande exportindustri som lockat tusentals arbetare och investerare till Norberg. Gruvor bryts, närmare hundra hyttor har byggts. Många nya byar, åkrar och ängar har tagits upp och ett litet stadsliknande samhälle har växt upp i Norberg. Kungen, rikets främsta riddare och kyrkan finns bland dem som ägde och drev verksamhet här vid sidan av de yrkesskickliga masmästarna och bergsmännen.

Informationen är hämtad från Ekomuseum Bergslagens hemsida där du kan läsa mycket mer om historien och de olika kulturmålen inom Bergslagen, www.ekomuseum.se