Reseprogram

• 

  Dag 1 Stolta Upplandsbruk Söderfors och Högbo - Sandvikens industripark - Falun

  Vi samlas vid Cityterminalens stora tavla kl 08.15 och bussen avgår kl 08.30. Vårt första stopp är Söderfors som ligger vid Dalälven, på gränsen mellan Uppland och Gästrikland.
  Söderfors bruk anlades år 1676 av Claes Depken i syfte att smida skeppsankare åt flottan. Depken adlades senare till Anckarström. Ankarsmedjan i slaggsten är idag museum. De vitkalkade smedsbostäderna, uppförda mellan 1750 och 1780, bildar en vacker entré till herrgården, som restes omkring 1690 och nu är restaurang och konferensanläggning. Söderfors är det enda av de stora uppländska bruken som än idag har en industriell produktion genom världens ledande snabbstålstillverkare, franska Erasteel.

  Läs mer
• 

  Söderfors
  Vi serveras kaffe med smörgås och hembakt kaffebröd på Söderfors herrgård innan vi tar oss en promenad runt det välbevarade vallonbruket. Söderfors stolthet - Engelska parken – är ståtligt belägen vid Dalälven. Parken påbörjades 1784 av Adolf Ulric Grill, som fått idén under sina resor till England, där han hade studerat engelska parkanläggningar. Ett förbryllande inslag kan tyckas vara det grekiska templet, uppfört 1797 efter förebild av Theseustemplet i Aten. År 1803 reparerades templet under ledning av arkitekten Gustaf af Sillén. De tidigare pelarna av trä ersattes med kolonner, murade i tegel och putsade, vilket bidrog till byggnadens varaktighet.
  När vi fått oss till livs Söderfors spännande historia är det dags att resa vidare till Högbo Bruk och Qvarn. Vi anländer för en sen lunch på vackra Högbo Qvarn, med anor från åtminstone sekelskiftet 1700.

  Läs mer
• 

  Högbo Bruk och Qvarn
  En vacker byggnad där man fortfarande kan se spåren efter lång kvarnverksamhet och här möter vi vår guide Bertil för turen runt på Högbo. Där Söderfors använde vallonsmide som metod för järnframställning, använde Högbo tysksmide. I övrigt är bruken ungefär lika gamla och har haft kontinuerlig verksamhet sedan starten, men banorna skildes åt i och med Bessemerprocessen och bruksdöden. Söderfors fortsatte att vara järnbruk medan Högbo blev storlantbruk och senare besöksmål. Vallonbruken har också en egen byggnadsstil med de raka vägarna och vitkalkade husen. I Högbo har vi en karolinerherrgård i grunden och de flesta byggnader har rödmålade träfasader. Bruket har vuxit i olika riktningar i generationer och idag upplever vi parker, små arbetarstugor, kvarn, ladugårdar, stall och hammarsmedja med två herrgårdar som körsbäret i tårtan.

  Läs mer
• 

  Vidare mot Falun
  Nu leder vägarna mot en av Sveriges absolut viktigaste gruvor – ikoniska Falu koppargruva och vi installerar oss på hotell First Hotel Falun för en natt och samlas kort efter incheckning för en två rättersmiddag på hotellet.

  Läs mer
• 

  Dag 2 Falu koppargruva – Christoffer Polhem och knäckigt bröd

  Efter frukost checkar vi ut för att få möta historiska Falu koppargruva. Under turen här lär vi oss allt om Falu gruva. Ett brev från 1288 beskriver hur biskop Peder och Västerås stift byter till sig en åttondel av berget. När kung Magnus Eriksson besökte gruvan 1347 skrevs ett nytt privilegiebrev rörande "Kopparberget" där regler kring hur arbetet vid gruvan organiserades och hur samhället runt berget växte fram, och som gällde en bra bit in på 1600-talet. Regionens bergsmän var en reell maktfaktor med vapen- och mankraft ända fram till Gustav Vasas tid då Kopparberget var i dåligt skick och Gustav Vasa var tvungen att agera för att skaffa ny teknik, med hästvindar och tramphjul för malmuppfordring, en teknisk revolution enligt tysk förlaga. Nu nådde man djupare och fann rika fyndigheter och hertig Karl kallar in ytterligare know-how där tyska experter installerar seriekopplade sug- och lyftpumpar samt vattendrivna gruvspel på 1590-talet och då var Falu gruva den tekniskt sett mest avancerade i Europa.

  Läs mer
• 

  Falu Gruvas storhetstid
  Nu var Falu Gruvas storhetstid. Drygt hundra år senare efter en nedgång var det dags för nästa storhetstid, när Sveriges första kemister arbetade med analys, beskrivningar och systematisering av mineraler, upptäckter av nya metaller och grundämnen genom nya tankar, vetenskap och moderna principer. En av upptäckterna blev Falu rödfärg, från 1570-talet, där rödfärgspigment från gruvan, järnvitriol, linolja, vetemjöl, såpa och vatten blandades och målades på svenska hus under hundratals år. För att få en med rik malm användes först skrädning, där gråberg och malm slogs sönder, tvättades och sorterades av barn i 10-12-årsåldern, men senare genom anrikning av malmen i kemiska bad.
  Brytningen i dagbrottet upphörde 1979. Det kostade mer att bryta malm under jord och det blev svårt att få verksamheten att gå runt. Nya fynd av guldmalm gav hopp men till slut kom beskedet att malmen var slut. Den 8 december 1992 avlossades den sista salvan.

  Läs mer
• 

  Stjärnsund och Stora Skedvi
  Efter besöket i Falu koppargruva med museet är det dags att lämna Falun för att anlända till Stjärnsund och den svenska mekanikens fader Christopher Polhems museum. Här i södra Dalarnas ligger "det vita bruket" Stjärnsund, där den svenska industrialismens vagga stod från början av 1700-talet och här i den gamla prästgården nere vid ån, ligger Polhemsmuseet. Ett stenkast härifrån låg en gång Christopher Polhems smedja och verkstäder. Museet ägnas nästan helt åt hans verksamhet i Stjärnsund. Här får urtillverkningen sin historia exponerad i ett rum, modeller från hans mekaniska alfabet, polhemslås och allehanda bruksföremål som tillverkades vid manufakturverket.
  När vi reser från Stjärnsund väntar en sen lunch, men väl värd väntan. Vi rör oss i Stora Skedvi socken, en av Dalarnas äldsta, känd sedan 1200-talet. Namnet tyder dock på att det fanns en offerplats redan på hednisk tid. Den bildsköna och fruktbara bygden kring Dalälven med sina lättodlade jordar lockade tidigt människor att bosätta sig här. Skedvi Bröd är förvisso endast tio år men det handbakade brödet i vedeldade ugnar är fortsättningen på en god tradition sedan decennier i byn. Efter nedläggningen för 10 år sedan, till förmån för elugnsbakade knäckebröd på annan ort, mobiliserade bygden för att rädda det handgräddade knäckebrödet – engagemanget kom inte endast från bygden utan även utifrån i landet. Efter en crowd-funding kunde två entreprenörer påbörja återuppbyggnaden av fabriken i Stora Skedvi, där knäckebröd gräddats i vedeldade ugnar sen 50-talet. En person som hade stor del i att man lyckades, var knäckebrödsälskaren Benny Andersson från ABBA, som delfinansierade bygget och givetvis gräddade det första knäckebrödet som invigde bageriet.

  Läs mer
• 

  Bergslagspärlan Norberg
  I tillägg till bageriet finns även en fin restaurang som vi äter en sen men välsmakande lunch på. Sedan väntar bergslagspärlan Norberg. Norberg är en anrik medeltida stad som idag förvisso benämns som tätort men som ändå känns som en stad. Redan år 1400 hade Norberg eget ting och det var här som man första gången använde ordet bergslag med syftning till ett geografiskt område. Här ledde bergsmannen Engelbrekt från Norberg, ett stort uppror mot kung och fogdar på 1400-talet. Under en tid var han riksföreståndare och ledde Sveriges första riksdag. Engelbrekt har stor symbolisk betydelse och hans namn förekommer i många sammanhang i denna del av Sverige.

  Läs mer
• 

  När Bergslagen blir ett begrepp i lagrum och på medeltida kartor, så beskrivs ett område omfattande östra Värmland, västra och norra Västmanland, norra Närke och södra Dalarna, med mindre områden namngivna som bl a Norbergs bergslag, vilket förklarar den äldre namnformen "Bergslagerna".
  Järnutvinningen krävde förutom järnmalm även rikligt med vatten och skog. Den tog sin början redan för över 2 000 år sedan. På 1100-talet påbörjades järnframställning ur järnmalm och i Norberg finns landets äldsta kända gruvor från början av 1300-talet. Europas äldsta kända masugn är belägen utanför Norberg, Lapphyttan, som är daterad mellan 1150 och 1225.
  Vi spenderar natten på trivsamma och ärevördiga Värdshuset Engelbrekt. För den som gillar en kvällspromenad kan man strosa runt i en unik byggnadsmiljö, som det välsorterade Sundbergs antikvariat och Abrahamsgårdens hantverks- och diversehandel. Ån ringlar genom Gamla Norberg och här finns promenadväg förbi yngre bergsmansgårdar, med namn som minner om de mer ståtliga äldre gårdarna som de ersätter samt kyrkan som är från 1300-talet, även den med en föregångare på platsen.
  Vår middag serveras på vita dukar på värdshuset och sedan väntar en förhoppningsvis ovaggad natts sömn.

  Läs mer
• 

  Dag 3 Bergslagens Nya Lapphyttan - Avesta Jernverk

  Verksamheten i Bergslagen måste en gång ha varit en imponerande syn med hundratals brinnande masugnar, rykande kolmilor och glödande gruvhål med tillmakningseldar.
  Efter frukost väntar en bussutflykt i Norberg och Kärrgruvan. Bergslagen har Europas äldsta masugnar och den enda rekonstruerade masugnen ser du just här på Nya Lapphyttan, - en fullskalig och fungerande rekonstruktion av Lapphyttan, den medeltida masugn som grävdes ut av arkeologer på 1980-talet. Ett veritabelt exempel på medeltida högteknologi vilket gör att många menar att tekniken är utvecklad här och senare förfinades under Louis de Geer och hans valloner. Kring masugnen ser vi kolhus, färskningssmedjor, järnbod och bostadshus. Vi får en guidad visning av Nya Lapphyttan och Norbergs gruvmuseum.

  Läs mer
• 

  Besök på världsberömt café
  Under ett besök i Norbergs gruvmuseum förtäljer dess samlingar historien om gruvarbetet från medeltiden fram till början av 1900-talet. Här finns även en geologisk samling med mineralprover från Norbergsfälten.
  Vår lunch serveras på vårt hotell Värdshuset Engelbrekt och eftersom inget besök i Norberg kan vara komplett utan ett besök på anrika Elsa Andersons konditori, så avrundar vi naturligtvis vår vistelse i Norberg här.
  "Att tillverka och till saluhålla tårtor, pastejer och bakelser", nämns i den första kungliga förordningen av 1834 års lag som tillåten verksamhet för välfrejdade kvinnor.
  Det tog Elsa Anderson fasta på, och första dagskassan den 7 maj 1916 var på 75 kronor och 22 öre, hämtat från konditoriets hemsida.

  Läs mer
• 

  Elsa Andersson föddes 1884 på en lantgård utanför Vadstena. Via anställning på bageri och utbildning till konditor i Örebro tog kärleken henne till Norberg. Hennes konditori ligger på torget och då den gamla byggnaden brann ned till grunden 2015 beslöt man snabbt att återuppbygga den och nya Elsas invigdes i maj 2017. Här bjuder traditionen att man avnjuter en bit av den glutenfria tangotårtan till sitt kaffe, så det gör vi också.

  Läs mer
• 

  Avesta Jernverk
  Duplex rostfritt stål uppfanns i Avesta under 1930-talet. Det är ett höghållfast rostfritt stål med ett utmärkt korrosionsmotstånd. Arvet från förr fortsätter än idag och om vi inte drabbas av verksamhetsstopp, så får vi en unik möjlighet att besöka verken uppdelade i två grupper. Här möter vi en anläggning som inrymmer en smältverkstad, varmvalsverk, kallvalsverk och efterbehandlingslinjer. Avesta-verket är specialiserat på tjocka och breda material (2 meter bred spole och plåt) och specialkvaliteter i Forta-, Ultra- och Therma-serierna. Här tillverkar man även mycket avancerade, kundanpassade pressplåtar, färdiga att använda plåtar för hårdpappindustrin och halvfärdiga nischplattor för laminatindustrin.

  Efter detta gedigna besök är det dags att resa hemåt och vi kommer att stanna till för en matig macka och en kaffe på vår väg tillbaka till Cityterminalen där resans avslutas ca kl 20.

  Läs mer