Franska slott med Versailles - kunglig extravaganza

Under tidig morgon flyger vi söderut likt flyttfåglarna. Vi ankommer Paris flygplats och vi reser direkt till Champs sur Marne för att omgående ägna åt oss resans storslagna tema. Vi inleder med en tvårätterslunch i närheten av slottet.

Château de Champs-sur-Marne är förlagan för de lantslott som uppfördes för att de rika byggherrarna skulle kunna njuta av det lättjefulla naturliv som förespråkades av 1700-talets upplysningsfilosofer.
Under åren 1703 – 1708 uppfördes Champs av arkitekterna Bullet på uppdrag av Solkungens hovman Paul Poisson de Bourvallais. De enda bevarade ritningarna från den tiden finns idag i Nationalmusei samlingar. Champs tjänade som Carl Hårlemans inspiration när han ritade Fredrik I:s jaktslott Svartsjö, Sveriges första rokokobyggnad som i sin tur blev förlaga för den svenska 1700-talsherrgårdens stil. Och kanske inspirerade även slottsstilen, i vacker rokoko med orientalisk inredning och dekor målad under 1700-talets mitt av Christophe Huet, vår egen mästerlige arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz till uppförandet av det andra Kina slott 1763, där han fulländade ett franskt upplägg med lekfull exotism helt i enlighet med tidens vurm för det kinesiska.

Med närmare tusentalet samlarföremål och möblemang skapade av några av landets främsta möbeltillverkare, är Champs-sur-Marne ett av de mest magnifikt möblerade slotten på Ile-de-France. Slottet har under åren bebotts och besökts av kungligheter och kända författare som Prinsessan Conti, Markis de Pompadour, Voltaire, Diderot, Chateaubriand och Proust. Dess trädgårdar täcker 85 hektar, inspirerades av Le Nôtres arbete och designades av Desgot, restaurerade av Henri och Achille Duchêne. Under sen eftermiddag ankommer vi vårt mellanklasshotell De Roys i stadsdelen Versailles, checkar in för hela vistelsen och vi äter en middag på en restaurang som ligger på gångavstånd från hotellet.

Inom Versailles slottsanläggning finns inte bara det stora slottet, utan också 800 hektar fransk trädgårdskonst samt ett antal mindre lustslott och paviljonger dit de kungliga kunde dra sig undan pompa och ståt samt den mest rigida etiketten.
Versailles trädgård skapades av världens förste store trädgårdsarkitekt André Le Nôtre, som således lade grunden till den franska trädgårdsstilen. Hans barockträdgård karaktäriseras av mildare drag än den italienska renässansträdgården. Inom noggrant utmätta mittaxlar och längs murar ville man med växter och skulpteri ändå binda ihop hus och trädgård på ett mjukt och harmoniskt sätt. Perenner och alléer bland trappor, fontäner och skulpturer skulle skapa en illusion om att trädgården var en fortsättning av palatset och en önskan om att trädgårdarna skulle ses som oändlig till skillnad från renässansens privata rumsideal. I utkanten av den ordnade trädgården skulle träd och växter vara mer ”vildvuxna” i stark kontrast till de strikt välklippta och perfekt formade träden och skulpturerna placerade i trädgårdarnas mitt. Lunch på egen hand.

Maktsätet Château de Versailles har varit på Unescos världsarvslista sedan trettio år och anses som den franska 1700-talskonstens främsta smycke. Såsom Ludvig XIIIs lilla jaktslott dög den inte åt den unge flambojanta kungen som ville undkomma 1660-talets oroligheter i Paris och istället bygga upp maktens högsäte ute på landet. Idag är Versailles en av Paris mest attraktiva förstäder, men mellan åren 1682 och innan revolutionen 1789 var Versailles landets huvudstad. Här huserade kungen och hela hans hov, inalles 3.000 personer.

Idag har du fått en metrobiljett för dagen. Med den reser du in på egen hand för att njuta av det du önskar se i Paris. Inledningsvis skall vi dock besöka ett av de mindre kända museerna som lockar i Paris konstvärld, nämligen privatsamlingen på Musée Jacquemart André, fyllt av möbler och konst. I  detta gamla residens, uppfört i slutet av 1800-talet, ståtar man med italiensk renässans, flamländska mästare samt fransk konst från 1700-talet. Paret Edouard André och Nélie Jacquemart älskade 1700-talskonst och underhöll tusentals förnäma gäster i sitt praktfulla slott. Verk av Boucher, Chardin, Canaletto och Nattier hänger i förkammaren och när gästerna sedan togs in i den stora salongen, med en halvcirkulär form, en flirt till 1700-talets förkärlek för mjuka kurvor framför räta linjer. Rummet pryds av 1700-tals skulpturer, företrädesvis marmorbyster. I Musikrummet hänger tavlor som tar oss åter till 1700-talets Frankrike, av Hubert Robert, Fragonard, Perronneau och i taket övervakar Apollon, de sköna konsternas gud, allting. Ett verk av den tidens mest eftersökte målare-dekoratör, Pierre-Victor Galland.

Chantilly är en av Frankrikes mest magnifika slottsanläggningar, antagligen den mest storslagna som inte uppförts av en kung, i detta fall prinsarna av Condé på 1600-talet.
Château de Chantillys historia följer i mångt Frankrikes rikes historia. Det första slottet byggdes här under medeltiden och det nuvarande slottet är egentligen två slott, det lilla från 1560 som idag inrymmer biblioteket med en Gutenbergbibel, samt det stora som demolerades efter revolutionen och återuppbyggdes i prinsarna av Condés anda 1875-1881.

Louis Le Vau som skapade det stora barockslottet i Versailles, var Solkungens chefsarkitekt fram till sin död 1670. Han använde en klassisk estetik med barockdetaljer och införde den italienska takmodellen, som utvecklades och uppkallades efter hans efterföljare Hardouin-Mansart.
Den rike och mäktige Le Vau låg även bakom många exklusiva stadspalats och herresäten som uppfördes i och runt Paris för den rika adeln.
Vi besöker det mest berömda av dem – Vaux-le-Vicomte – uppfört åt Ludvig XIV:s finansminister Nicolas Fouquet, som blev en modell av det Versailles som skulle byggas. Fouquets makt- och prakthunger ledde till hans fall när Ludvig XIV slängde honom i fängelse och beslagtog detta magnifika slott där många kostymfilmer spelats in – bland de senare den prisbelönta Marie Antoinette med Kirsten Dunst i huvudrollen.
Fouquet anlitade inte bara Le Vau utan även trädgårdsarkitekten André Le Nôtre samt för dekoration och inredning den franska barockmålaren Charles Le Brun. Dessa tre kom senare att stå för stora delar av anläggning och utsmyckning av Versailles.
Tvårätterslunch på slottets restaurang innan vi tar oss till flygplatsen i Paris för hemresan.